nordsvensk

Åt en pizza igårkväll med gott humör. Naturligtvis så var det takeaway och den kryllade av små goda smaksensationer i var och varannan tugga. Girigt åt jag upp varenda tugga av den vällagade läckerheten. Mätt blev jag inte helt och hållet heller och ångrade för ett ögonblick att jag inte beställt en familjepizza på en gång. För några sekunder kändes det som ett misstag och en besvikelse. Men dock endast för några sekunder. Sakteligen började en ny tanke forma sig i mitt huvud, eller en siffra rättare sagt. Femtonhundra är numret för att vara precis. Femtonhundra kalorier i en grov uppskattning hade jag pressat i mig med ett leende och jag var inte nöjd. Ungefär så mycket mat en familj får i sig i svältländer när det vill sig illa på en vecka.

Missnöjet med att aldrig få nog är inte bara koncentrerat till mat, människan är det djuret på jorden som konsumerar endast för sitt höga nöjes skull. Vi förbrukar och missbrukar i stort sett allt vi finner i omgivningen oavsett om det handlar om mat, kläder, nöjen eller bara mänsklig kärlek. Vi vill bara ha mer och mer och när vi fått så vi storknar så vill vi ha någonting annat. Som ett väldigt bortskämt barn gnäller vi och är missnöjda då vi inte får som vi vill. Egoismen är den största drivkraften till missbruket och tillika det som gjort oss till den varelsen vi är idag. Egoismen är också det som kommer driva oss till vår egen undergång om vårat intellekt inte sätter stopp på programmeringen som är medfödd.  

Någon mer bit pizza blev det inte denna gång men jag tror att jag ska praktisera eget pizzabak nästa gång tillsammans med mina kära för att kunna dela mitt frosseri med någonting sunt. Mänsklig värme och skratt kan kanske bota mitt dåliga samvete över min egoism.  Jag är ingen stor beundrare av religiösa företeelser men jag tycker att det finns goda råd att finna i de religioner som förbarmar och förbannar oss. Det tionde budordet är en god beskrivning i dagens spaning. Men jag fann någonting annat vackert i dess text…. Du skall älska din nästa som dig själv" (Matt 22:37-39) och jag är inte religiös på en fläck men kan finna sanningar i det dokumentet jag också.

Med de senaste nyheterna som utspelat sig globalt, nationellt och lokalt den senaste tiden och i färskt minne börjar min paranoida hjärna arbeta på högtryck. En olycka kommer sällan ensam utan brukligt är att de kommer i talet tre. Nu har de varit tre....  Första nyheten och skandalen var det inblandade hästköttet i prefabricerade lasagnen som findus saluförde. Jag kan sympatisera med dessa människor som finner det skandalöst och smaklöst att äta upp vackra ridhästar. Det är nog samma för de konsumenter som för mig att äta upp vilket husdjur som helst. Att sedan hästkött anses som en delikatess och högkvalitativt är nog i deras ögon fullständigt irrationellt. Jordbruksverkets statistik på köttkonsumtion där endast 0,2 procent av intaget är av ursprunget häst kommer nog bli ordentligt justerat efter detta.  Priset på häststek är långt dyrare än nötkött och milsvida godare än vilken skinkstek som helst. Därav finner jag det märkligt hur vi protesterar i en bred front att producenten drygat ut prefabricerad lasagne med fina råvaror istället för odefinierbara synteser. Hästköttet borde lyfta produkter i anseende rejält från den dyngan vi normalt äter. Inget illa mot findus som sådant men fryst färdigmat är i mitt tycke hundmat i vanliga fall. Vilken förbannades tur att vi inte rider på kossor och grisar (det sistnämnda är regionsbaserat) då hade vi militanta korvaner fått stå hungriga.

Nästa stora nyhet som träffade mitt medvetande var att storprällen med exceptionellt fånig luva Benedictus XVI skulle avgå. Skandalen var någonting av en bomb för många. För mig var det en skandal att det var en skandal och nyhet. Någon som påstår att homosexualitet är någonting som borde förbjudas. En människa som är ledare över en organisation som motarbetar kondom och därigenom AIDS och fler påvar (är inte säker på vad som är värst). Någon som förbjuder kvinnors egna rätt över sin kropp och deras rättighet till abort till och med vid risk för egen död eller våldtäkt. En representant för en religion som förtryckt människor med andra religioner och åsikter än deras från vikingatiden tills dagens dato. Att hans avgång är en tråkig nyhet är för mig en skandal. Han skulle få en spark i arslet om han försökte komma in i mitt hem! En knarrig gubbe som kämpar för att få oss tillbaks till en mental stenålder borde inte få det mediala utrymmet medan barn och kvinnor sprängs i luften i krigszoner av bomber tillverkade här i västvärlden.

Den tredje och mer personliga olycka är att jag förbannat otippat. Väldigt sent i livet kommit på att jag trivs väldigt bra i kavaj och vit skjorta. Det är en stor personlig nyhet och kanske inte så stor skandal som skräll. Det skandalösa i den historian är nog att trångsyntheten i min egen person är så stor, att det tagit mig 38 år ändra mig. I 38 år så har kavaj varit en symbol för finkultur och snobberi till den milda grad att jag endast fåtal tillfällen motvilligt iklätt mig den rustningen som krävs för att man ska smälta in i maktens och akademikernas korridorer. Hunden kommer och har alltid blivit dömd efter håret. Tidigare tillfällen då lånad rustning används har det endast iakttagits vid kyrkbesök. Dock inte något påvebesök vid dessa tillfällen men rackarns snygg känner jag mig numera, i samma omfattning som fånig tidigare. Inte bokstavligen som en rackare (hästslaktare), och kanske inte lika fånig som påven borde göra med sin märkliga mössa. Å andra sidan så säljer jag varken religion till u-länder eller är katolik. Inte heller är jag främmande för att äta en god lasagne och samtidigt kunna uppskatta en fin häst. Om dessa saker har med min trångsynthet och tidigare avsaknad av kavaj och vitskjorta ska jag låta vara osagt.       

Den enes död är den andres bröd har jag hört och sagt många gånger när saker går käpprätt åt helvete. Inte för att det någonsin kommer göra det igen, jag har blivit mogen nu och tar bara noggrant övervägda beslut. Jag sitter i skrivande stund och överväger några just noggrant igenomtänkta saker. Jag ska byta bil tänkte jag framöver. Allt som har med bilar är av ondo, bilförsäljare är några som djävulen har konspirerat med ända sedan första bilen blev tillverkad. För att ringa till en bilförsäljare slå då sex sex sex gå baklänges runt kyrkan tre varv, offra en get och drick blodet.  Då kanske du kommer fram, ingen stor ide att fuska å gå två varv för då kommer du bara till din personliga handläggare på försäkringskassan.

Min nya taktik är att gå lite mot strömmen och lura Hin håle. Tänkte göra ett drag som få andra har funnit förnuftigt. Vår numera väldigt presentabla familjebil känns väldigt tråkig och ack så bra. Nästan nog så bra. Förmodligen en av världens bästa familjekombi som är tillverkad någonsin. Volvo sjuhundrafyrtiofem. En röd. Den startar varje dag och har fenomenal värme, enormt lättlastad och hyfsad krocksäker. Helt rostfri och väl fungerande. Nämnde jag att den är skittråkig. Så tråkig att jag kan spy i handskfacket av ren tristess när den präktigt startar varje dag oavsett årstid, temperatur och solstormar. Den ska bytas mot världens sämsta sedanbil. En jaguar!

Jaguar är engelskt och det är även djävulen också! Dom har haft god kontakt med varandra. Om djävulen skulle åka omkring i en bil så tror jag att den skulle vara engelsk. Engelska bilar är och har alltid varit sämst i världen. Bland de engelska bilarna som jag känner utmärker sig extra är Jaguar. Dom kan rosta på ett sätt som gör en miljökämpe tårögd för den är självkomposterande, och ruttnar nog upp snabbare än en fisk i solen. Bara det är ett konststycke som de borde få en utmärkelse för. De släpper ut minimalt av miljögifter och tar extremt lite bränsle. Det beror nog på att de startar lite när dom vill och stannar och ramlar sönder lite spontant. Belysningen är underbar om man är på ett raveparty, det mesta blinkar och glöder lite ockult beroende på hur planeterna står linjerade i universum. Skitdålig bil på klarspråk!

Men en engelsk Jaguar är vacker på ett obeskrivligt sätt. Linjeskön och maskulin i formen. Inredningen är fylld med trä och sätena är klädda med bästa skinnet garverierna kan erbjuda. Som en cigarrsalong med mjuka heltäckningsmattor, varmt och inbjudande.  En frestelse fylld med djävulskap.

Om saker ändå ska gå åt helvete någon gång i livet så har jag tänkt sitta vid ratten och styra med stil, Och har jag riktigt tur så är jag inte ensam utan jag har med stil och elegans lockat med mig denne djävul och tar mig med honom i fallet!