Övermogen

Jag vet ingenting, det vet jag i alla fall. När jag var en sisådär 17-18 år var jag jättesäker på att jag visste allt som jag någonsin hade nytta av att veta. Hur tjejer funkade, hur samhället inte fungerade. Hur man snabbast plockade i och ur en bilmotor på en gammal volvo plus hur man gjorde en busjäsning på socker turbojäst och blåbär.
 
Någonstans på vägen hit där jag är nu så började saker svikta i mitt självförtroende. Saker var inte självklara längre. Tjejjer kunde trilskas lite. Samhället gjorde lite motstånd mot min motståndsrörelse. Bilmotorer var förbaskat oljiga å skitiga men ett nödvändigt ont. Å busjäsningen ska nog förfinas igenom en destilering innan den intas.
 
Som sagt så har jag absolut ingen aning om hur kvinnor inte fungerar. Samhället har kört över mig och jag kryper så fort skattmasen hotar mig. Bildjävuln ska bara funka när jag vrider på nyckeln och jag åker gärna kollektivt om jag kan, eller cyklar. Ett glas rött har blivit en fröjd eller en riktigt god svindyr enkelmalt som legat på fat 12-18 år. Tacka fasen att folk tyckte det var bättre och enklare förr

Kommentarer
Postat av: :)

Kåseri när det är som bäst ;)

2012-08-27 @ 07:57:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0