På spaning i naturen

Djur har vissa tider på året en tid då dom använder sina krafter till andra saker än att äta upp sig in för sämre tider som till exempel vintern. Några djur har funnit sätt att bunkra upp mat i små gömda skafferier ute i naturen. En stor del av deras tid går till att aktivt försvara sig emot andra djur och även sina artfränder, då deras liv och avkommas liv kan vara på spel. Detta sker ofta med hjälp av ett defensivt men väldigt effektivt maskerings system som gör dom nästan osynliga i deras naturliga hem miljö, kamouflerade med färg och form. Deras parningstid är dessutom begränsad till en kort period på året helt beroende till då det är som gynnsammast för dom att få ut deras avkomma i dagsljuset. Men det finns et djur som bryter mot precis varenda regel som funnits att bryta. Det djuret äter året runt utan avkall då det inte har någon dålig period för det. Men märkligt nog så äter dom upp sig i några fall precis som att dom väntar en hård och kall vinter. Vissa så mycket att man kan tro att det väntar en ohyggligt lång atomvinter. Samtidigt som dom har gömt undan mat i varenda skrymsle dom funnit. Att försvara sig mot andra arter behöver denne heller inte men gör det i alla fall i en aggressivitet som man inte ännu kunnat finna motivationen till. Att använda uttrycket defensiv och maskerad är nästan löjligt i denna djurarts närhet då dom på alla tänkbara och otänkbara sätt försöker göra sig synliga och hörda. Parningen är ändock det mest absurda i denna livsform, Man samlas på vissa platser ofta sent på kvällen och försöker överglänsa varandra i kampen om att finna en partner. Alla metoder är här representerade och till ens förvåning så verkar inte naturen ha någon urskillning här. Till och med dom sämsta exemplaren finner partners till parning och ibland är dom dåliga exemplaren honor dom mest eftertraktade, undernärda och dom som inte på något sätt ger hanen några friska signaler. Aggressivitet och våldsamma gräl är här vanligast också i denna arts liv. Att sedan ta hand om någon avkomma är inte någonting som verkar vara i fokus heller märligt nog. Fy fan vad märklig människan kan vara om man ser objektivt på den efter en helgs observation....  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0